Mosses Samlade V�rk

Slutet �r N�ra (igen...)

Wed, 30 Apr 2008 11:15:01 +0300

V�rldens �nde �r n�ra!
Det har vi f�tt h�ra �nda sedan m�nniskan l�rde sig prata. Oftast skrattar vi bort det som religi�st nonsens - men ibland g�r meddelandet hem bland allt f�r m�nga. N�r vetenskapsm�n i vita, l�nga rockar med sm� namnskyltar, och kulspetspennor i br�stfickan s�ger det skrattar vi inte mera. I st�llet skapar det panik - och n�r p�beln kr�ver �tg�rder g�rs f�rhastade beslut som kan ha �desdigra f�ljder.

Ur global synvinkel var det inte s� fasansfullt l�nge sedan v�ra absolut mest klipska vetenskapsm�n sade sig ha "absoluta, felfria bevis" p� att jorden var platt. N�got �rhundrade senare skrattade de vise l�rda gott �t sina f�reg�ngare, om hur de hade varit s� dumma att de p�st�tt s�dant. Alla visste ju, det fanns "absoluta, felfria bevis" p� att jorden var rund, och att allting cirkulerade kring jorden. N�v�l - vetenskapen om jordklotets form ledde v�l aldrig till �desdigra �tg�rder, annat �n att sj�m�n aktade sig f�r att "falla �ver kanten".

"I dag �r vi upplysta", p�st�r vetenskapsm�nnen i sina l�nga vita rockar med sm� namnskyltar och kulspetspennor i br�stfickan, gott skrattande �t tidigare t�nkare och deras vetenskapliga missar. Dagens vetenskap baserar sig p� kalla fakta - stenh�rda "absoluta, felfria bevis"!

Tidningen Newsweek k�rde den 28:e april 1975 (bara lite p� trettio �r sedan f�r dem f�r vilka fingrarna inte r�cker till...) en artikel med rubriken "The Cooling World", "den avkallnande v�rlden". I den ber�ttades om att det finns "absoluta, felfria bevis" f�r att jorden h�ller p� att kylas till farliga niv�er. Denna kyleffekt (l�t oss, i tidens anda kalla den t.ex. f�r "kylsk�pseffekten") skulle, enligt Newsweek, leda till en "drastisk nedg�ng i matproduktion" med "allvarliga politiska konsekvenser f�r varje nation p� jorden", som skulle b�rja redan inom tio �r, s�vida man inte gjorde n�got �t saken. Som bevis r�knas sk�rdetidens minskande varje �r, rekordm�ngder tornadon och andra stormar. Verkar det bekant?

Drastiska �tg�rder skulle vidtas f�r att r�dda v�rlden! H�ll i er nu - polarisen skulle sm�ltas genom att t�cka den med sot, alternativt genom att avleda de sub-arktiska vattenfl�dena! Vetenskapsm�nnen, i sina l�nga vita rockar med sm� namnskyltar och kulspetspellor i br�stfickan ans�g att detta faktist skulle vara en bra id�, och Newsweeks Peter Gwynne skrev sin artikel. (Artikeln, f�rresten kan ni l�sa h�r som PDF) Tack, gode Gud f�r konservativa ledare som vill ta sig en funderare innan vi skrider till "felfria" �tg�rder!

Med facit i hand s� fattades ju r�tt beslut - polarisen t�cktes inte med sot f�r att sm�lta den - och panikskapandet var felgrundat. Newsweek publicerade 31 �r senare, i oktober 2006 en korrigering d�r de medgav att de haft s� "spektakul�rt fel", trots att redakt�ren h�ll fast vid att de inte haft "fel" ur journalistisk synvinkel - felet l�g hos vetenskapsm�nnen, inte tidningen som "bara rapporterade" vad vetenskapsm�nnen i sina l�nga vita rockar med sm� namnskyltar och kulspetspennor i br�stfickan ber�ttat.

H�ndelser som det h�r ber�ttar mindre om h�ndelserna i sig, och desto mera om vetenskap i allm�nhet. Vetenskap �r inte absolut. Den �r s� n�ra sanningen som vi med dagens kunskap och m�tinstrument klarar av, men inga m�tinstrument klarar av att "absolut och felfritt" f�rutsp� framtiden - hurpass m�nga kulspeltspennor vetenskapsm�nnen �n har i sina br�stfickor. Meteorologer klarar inte av att felfritt sp� morgondagens v�der - �nd� p�st�r de sig veta hurudan v�r omgivning kommer att vara om 20, 50 och till och med 100 �r! Om framtidsforskning skulle vara en exakt ("absolut och felfri") vetenskap skulle oljan ha tagit slut f�r tio �r sedan, m�ltider skulle intas i pillerform och vi skulle ta oss till v�r arbetsplats p� m�nen i flygande bilar.

Nu har vi nya apokalyptiska vetenskapsm�n som igen f�rutsp�r v�rldens slut. De har tagit samma tecken som deras f�reg�ngare trettio �r tidigare, men denna g�ng h�ller jorden p� att v�rmas upp, och det som d� s�gs som en l�sning �r nu ett domedagsscenario som man skr�mmer sm� barn med. Och det har vi v�ra terr�ngbilar, icke-energisn�la gl�dlampor och buteljerade vatten att tacka f�r! Scenariot i sig skiljer sig inte mycket fr�n det vi hade f�r trettio �r sedan, f�rutom p� ett v�ldigt viktigt omr�de - v�rldens makthavare har l�tit sig �vertalas. Nu skall tammef*n varje litet sommartorp som anv�nds tv� veckor per �r ha eget reningsverk!

Nu �r jag ju inte och p�st�r att den globala uppv�rmningen �r en bluff. Den existerar, jorden blir varmare... Men sedan n�r �r det n�got nytt?! Om man tittar p� meteorologiska institutets hemsida om klimatf�r�ndringern ser vi t.ex. att i mitten av 1930-talet var minst lika varmt, om ej varmare som nu. P� en annan sida, om orsakerna till klimatf�r�ndringen st�r n�got som jag vill minnas att man l�r sig redan i grundskolan, men som vi tydligen nu gl�mt bort - "Maapallon ilmasto vaihtelee laajalla aikaskaalalla - vuodesta toiseen ja toisaalta j��kausista l�mpimiin kausiin." - "Jordens klimat varierar p� en bred tidsskala - fr�n �r till �r och fr�n istid till tropisk period" (fri �vers�ttning)

Vi f�rorenar. Vi f�rorenar f�r mycket. Vi b�r satsa p� att hitta p� renare och effektivare bilar, fartyg, fabriker och kraftverk. Vi b�r utveckla nedbrytbart plast eller plasters�ttare. Vi b�r sortera v�rt skr�p b�ttre. Kommer det att ha n�gon effekt p� atmosf�ren? Den luft vi andas (n�rmast i storst�der) skulle s�kerligen bli behagligare. Vattnet vi simmar i skulle (hoppeligen) bli renare. Skulle det f�rhindra temperaturf�r�ndringar p� global skala? F*n, heller...

Virgin-aff�rsmannen Richard Branson kommer att donera 25 miljoner dollar till den som f�rst hittar p� ett s�tt att f� bort betydande m�ngder koldioxid fr�n atmostf�ren. Samma gas som �r ett krav f�r att liv skall existera? Samma gas som du, och alla andra aeroba organismer producerar genom att andas? Just den - l�t oss bli av med den!

L�t oss f�rb�ttra v�rlden tillsammans genom vettig, ih�llande utveckling. Men l�t oss inte g�ra det genom att skr�mma up folk att tro att jorden g�r under om vi inte g�r det!

Newsweek bad om urs�kt trettio �r efter sin artikel.
Hur m�nga kommer att be om f�rl�telse om trettio �r?

Lite material att titta p�:
What You Ought To Know
An Inconvenient Truth or Convenient Fiction

K�nsmatematik

Sun, 06 Apr 2008 23:31:02 +0300

Nyheter som dessa g�r mig oerh�rt p� nerverna. Tidningen Talousel�m� rapporterar att f� kvinnor sitter i b�rsbolagens ledning. Det �r i och f�r sig ingen nyhet - och �n mindre en �verraskning f�r n�gon. Att det inte (�n) �n j�mlikt bland de h�gsta positionerna p� b�rsnoterade f�retag �r v�l knappast oklart.

Men genom att blint koncentrera sig p� siffrorna s� missar TE po�ngen helt och h�llet. Inom hundra f�retags ledningsgrupper sitter i �r 123 kvinnor, vilket �r nio fler �n �ret f�rrut, rapporterar TE. Detta uppg�r till 15,9 % av alla chefspositioner. Vad ber�ttar det h�r oss?

Absolut ingenting.

Sist och slutligen har v�l de slutgiltiga siffrorna inget att g�ra med hurpass j�mlikt ett f�retag �r? Det �r ju m�jligheten att ta sig till ledningsgruppen som skall vara j�mlikt, inte att den statistiska balansen d�ri. F�r att det skall vara j�mlikt skall det ju inte ha n�gon betydelse vilket k�n de som sitter p� de h�ga pallarna har.

Men s� h�r l�ngt har ju TE bara rapporterat siffror - och de g�r v�l inte att bestrida. Vad som f�r mitt blod att koka �r f�ljande mening:
[c]Tasa-arvoon on pitk� matka. Nykyvauhdilla se toteutuu vuonna 2031.[/c]
�versatt: "Det �r en l�ng v�g till j�mlikhet. Med dagens fart uppn�s den f�rst �r 2031."

Vad det inneb�r �r att detta inte har n�got med j�mlikhet att g�ra alls mera. Tydligen uppn�r vi denna status f�rst n�r det finns exakt lika m�nga kvinnor som det finns m�n i ledningsposition. Inte nog att detta inte �r j�mlikhet - det �r precis motsatsen. F�r att uppn� en dylik, rent statistisk balans m�ste vi s�rbehandla kvinnor i mansdominerade yrken, och m�n i kvinnodominerade yrken. Talang, vision, utbildning, erfarenhet och f�rm�ga skulle f� ge vika f�r k�n n�r ledningsgruppen bara f�r stirra blint p� att uppn� en k�nsbalans.

V�nta nu, det finns ett ord f�r det d�r - k�nsdiskriminering. Var det inte det vi skulle komma bort ifr�n?

Vi kan ha ett f�retag d�r ledningsenheten best�r till 50 % av kvinnor, men med daglig k�nsdiskriminering. Och likv�l kan vi ha ett f�retag med enbart m�n i styrelsen men �nd� fullst�ndigt j�mlik k�nspolitik. J�mlikhet har inget med siffror att g�ra. J�mlikhet �r en mental inst�llning. Och s� l�nge vi stirrar p� siffror kommer vi aldrig att uppn� en j�mlik mental inst�llning.

Betala dig Gr�n

Mon, 17 Mar 2008 11:54:02 +0200

Sonera f�rs�kte dra sitt str� till stacken och spara p� naturen genom att satsa p� elektronisk fakturering f�r sina bredbandskunder. Enligt Soneras meddelande skickar de �rligen ut 15 miljoner r�kningar, inneh�llande 180 ton papper. R�knar man d�rtill med transportavgifter f�r att posten skall k�ra r�kningen till kundens postl�da talar vi ju d� om en ansenlig m�ngd (on�digt?) avfall. Deras tillv�gag�ngss�tt har nu retat gallfeber p� Konsumentverket.

Sonera valde att l�gga till ett faktureringstill�gg p� en (1) euro per r�kning f�r de kunder som valde att �ven i framtiden f� hem en pappersr�kning. De kunder som valde det gr�na alternativet skulle f� r�kningen avgiftsfritt. Och det h�r �r ju inte r�ttvist alls, tycker Konsumentverket.

Helsingin Sanomats n�tsida gjorde sin dagliga n�tgallup om saken, men som vanligt lyckades de "funta" till fr�gan s� att den inte l�ngre var bunden till det h�r �rendet mera. "Skulle du vara f�rdig att helt och h�llet �verg� till n�tfakturering?", l�d fr�gan d�r, och en liten majoritet (54%) av dryga 4000 svarande skulle vara positivt inst�llda. Och om en majoritet (...av de svarade...) skulle vara villiga att g�ra allt sitt r�kningssk�tande elektroniskt, s� antar jag att en st�rre del skulle vara f�rdiga att slopa en pappersr�kning f�r en utgift som �r konstant varje m�nad.

R�kningen kan man - om man tar den elektroniskt - enligt Soneras websidor f� antingen som pdf-fil till sin e-post-adress, eller som e-r�kning direktskickad till sin n�tbank, d�r man bara beh�ver godk�nna den (inget kopierande av referensnummer, kontonummer etc). Om man vill s� f�r man dessutom ett sms-meddelande till sin telefon om att r�kningen har kommit s� att de inte gl�ms bort. Man kan allts� inte skylla p� Sonera f�r att f�rs�ka komma billigt undan.

"Alla har inte m�jlighet att betala sina r�kningar �ver n�tet", ropar folk p� diskussionsforumen. "Alla har inte ens datorer!". Det enkla svaret �r v�l att om man har bredbandsanslutning s� har man v�l h�gst antagligen ocks� dator... Det har till och med Konsumentverket insett...
[c]Bredbandsanslutningar �r dock specialfall, eftersom man kan anta att den som best�ller tj�nsten har tillg�ng till Internet och d�rf�r ocks� kan ta emot fakturor per e-post eller betala dessa via n�tbanken.[/c]

...�nd� skall det klagas...
[c]Sonera har inte heller informerat sina kunder om att de till f�ljd av faktureringsf�r�ndringen har r�tt att s�ga upp sitt avtal.[/c]
...forts�tter de sin klagan. Har man inte det alltid?!

Vidare anser de att man ist�llet f�r att anv�nda piskan - ta betalt 1 euro f�r pappersr�kningen - borde anv�nda moroten - s�nka priset med 1 euro f�r de som tar e-r�kning. Urs�kta, vaf*n?! Och skillnaden �r?! Ingen lag eller konsumentverk kan klaga om ett f�retag �kar priset p� sin tj�nst. S� med andra ord s� kan Sonera h�ja priset p� bredbanden med 1 euro, som de sedan tar bort f�r de som inte vill ha pappersr�kning. D� har vi kommit fram till samma resultat.

Personligen tycker jag Soneras fakturerinstill�gg p� 1 euro �r sakligt. Det �r inte o�verkomligt f�r de som trots allt v�ljer att �ven i forts�ttningen f� sin r�kning hemburen. J�mf�r den med bankernas egna avgift f�r att betala r�kningar �ver disken t.ex. Min bank, Aktia tar 4 euro f�r n�jet, och vill du se vad som f�rsig�r p� ditt konto med en kontof�rfr�gan kostar den 2 euro �ver disken. B�gge tj�nsterna �r gratis om man tar det �ver internetbanken. Jag antar att de andra stora bankerna har liknande tariffer. Faktureringstill�gg �r ju inget nytt, och med m�nga f�retags r�kningar har man ju inte ens en m�jlighet att undvika dem.

Jag hoppas att Elisa, min internetserviceleverant�r ocks� hoppar p� det h�r, s� slopar jag genast pappersr�kningen. �r jag villig att helt och h�llet �verg� till papperfria r�kningar? Knappast. Men de r�kningarna som kommer regelbundet k�r jag g�rna �ver till digital form. Jag hoppas att andra f�retag inte skr�ms bort av dessa malplacerade klagom�l och kommer med liknande l�sningar. Man beh�ver inte ens vara tr�dkramare f�r att tycka att det h�r �r (minst) ett steg i r�tt riktning.

Sex p� 160 tecken

Fri, 14 Mar 2008 22:29:07 +0200

Kanerva, Kanerva, Kanerva - vad har du st�llt till med? S�vida man inte sovit under en sten de senaste dagarna har man v�l inte kunnat g� miste om den kalabaliken som skapats av v�ran utrikesminister Ilkka Kanervas textmeddelande-eskapader. 200 mer eller mindre snuskiga sms till en strippa/porrstj�rna/dans�s p� en m�nad. Och n�r han ber om urs�kt, eller n�r statsminister Vanhanen anser saken vara slutdiskuterad s� verkar det bara kasta mera eld i brasan.

S� f�r att �terg� till den ursprungliga fr�gan - vad �r det som Kanerva har st�llt till med? Egentligen? Han har d� allts� tydligen skickat tv�hundra meddelanden p� en m�nad till en kvinna av omoralisk bakgrund - och detta skall d� vara tillr�ckligt f�r att hans huvud skall placeras p� spett och hans karri�r skall vara �ver omedelbart. Och som om detta inte vore tillr�ckligt till�gger b�dlarna att denna beelsebub har gjort dessa fruktansv�rda d�d med firmatelefon!!! Kan man vara vidrigare?!

Som s�kert m�rks st�ller jag mig till den skara som anser att denna olyckliga aff�r har bl�sts upp i brist p� b�ttre nyheter att rapportera om. Kanerva kan v�l sist och slutligen anklagas som mest f�r d�lig smak i kvinnfolk - vilket inte �r ett brott. Att anv�nda firmatelefon till privat bruk �r ju inte heller direkt lagstridigt - h�gst emot arbetsgivarens direktiv och det kontrakt arbetstagaren har skrivit under med -givaren.

Vad som �ven �r intressant �r att vi st�ller till med ett j�kla hall� och kr�ver att huvud skall falla utan att veta det viktigaste - n�mligen vad som st�r i dessa 200 meddelanden. Att han skickat 200 p� en m�nad - vilket i sig l�ter som en �verdrift f�r att s�lja rubriken - har v�l inget med n�got att g�ra?

I j�mf�relse med Elliot Spitzer-skandalen i USA - som nu h�ller p� att ske samtidigt bleknar Kanervas hyss som foton i solsken. Skillnaderna? Kanerva har inte brutit mot lagen, och om en m�nad s� kommer ingen mera att bry sig om den h�r aff�ren. Spitzer valde att l�mna sin post som guvern�r, och jag �r glad att Kanerva stod p� sig och v�grade g�ra som de v�rsta uppviglarna ropade. Kanerva �r en stor politiker med enorm erfarenhet - och det hade inte varit n�got annat �n en j�vla synd om han hade hamnat avsluta sin brillianta karri�r p� grund av n�got s� h�r on�digt och obetydligt. Kom igen - textmeddelanden!!!

Kanervas kvinnoaff�rer �r ju inget att vara stolt �ver, och n�got som kanske inte h�r till hos en minister - men det �r inget som skall f�lla, eller kommer att f�lla en politisk karri�r. Olycksf�glarna pekar p� Helsingin Sanomats n�tgallup som kom fram till att 71 % av 13 385 svarande tycker att skandalen har skadat Kanervas f�rtroende - och p�pekar samtidigt att detta inte var f�rsta g�ngen n�got liknande har h�nt med Ilkka Kanerva.

Precis. N�got liknande har h�nt f�rrut - och tog det k�l p� Kanervas politiska karri�r?

Mocklar ni till Kr�kel?

Mon, 10 Mar 2008 13:42:00 +0200

Omg�ng tv� ang�ende hurpass vid yttrandefriheten (jag r�knar den konstn�rliga friheten, samt tryckfriheten till sidosp�r av yttrandefriheten) sist och slutligen �r p�b�rjas.

Hufvudstadsbladet ber�ttar om Rita J. Bertils, "brevb�rare, 54 �r gammal och 168 centimeter l�ng", och den rabalder hon st�llde till med med "tre sm� ord" i en ins�ndare i Vasabladet 1. mars. Hennes ins�ndare var riktad till energibolaget Fennovoima, som unders�ker m�jligheterna att bygga ett k�rnkraftverk n�ra Kristinestad, och l�d i sin korthet: "Tigger ni stryk?"

Fennovoima kontrar med att polisanm�la ins�ndaren f�r olaga hot, och Bertils likas� Hbl g�r sig sm�lustiga �ver att ett stort f�retag ser en "liten k�rring och tre sm� ord" (Hbl:s ord) som en s�kerhetsrisk. Liksom s� m�nga andra mynt har �ven detta tv� sidor.

G�r man sig skyldig till olaga hot med att s�ga "tigger ni stryk?". Strafflagens 25:e kapitels 7:e paragraf s�ger:
[c]Den som lyfter vapen mot n�gon eller p� n�got annat s�tt hotar n�gon med brott under s�dana omst�ndigheter att den hotade har grundad anledning att frukta f�r att hans egen eller n�gon annans personliga s�kerhet eller egendom �r i allvarlig fara skall, om str�ngare straff f�r g�rningen inte stadgas p� n�got annat st�lle i lag, f�r olaga hot d�mas till b�ter eller f�ngelse i h�gst tv� �r.[/c]
Att Bertles hotat n�gon med brott g�r ju inte att ta miste om, men "under s�dana omst�ndigheter att den hotade har grundad anledning att frukta", �r n�got annat - som knappast uppfylls i detta fall. S� jag gissar nog p� att domslutet (om det n�gonsin ens g�r s� l�ngt - vilket jag betvivlar) friar brevb�raren.

Den andra fr�gan �r ju igen yttrandefriheten. F�r man skriva s�, ens i en ins�ndare? Med v�r yttrandefrihet kommer ansvaret. Om man hotar n�gon skall man ha ansvaret att st� f�r vad man skrivit och inte bli f�rv�nad n�r n�gon tar illa upp. Och om det �r Bertils r�tt att hota Fennovoima med ett kok stryk, s� �r det v�l minst lika mycket Fennovoimas r�tt att ta illa upp och st�mma den f�rstn�mnda?

Nu kan man ju �ven tycka att ett f�retag som sysslar med k�rnkraftverk borde vara f�rberedda p� debatter, och det �r de s�kerligen ocks�. Men att hota n�gon med v�ld har ingenting med debatt att g�ra. Att "ordvalet inte g�mmer n�got hot", som Bertils p�st�r �t Hbl �r skitprat - oberoende om det �r ett "uttryckss�tt man anv�nde f�rr i tiden" eller inte...

Personligen gillar jag Bertils ins�ndare - kort, kraftfull och fyndig - men ordvalet var helt fel. Det finns s�kerligen andra - lika fyndiga - uttryck som inte direkt hotar till v�ld men framf�r samma meddelande.

"Mocklar ni till kr�kel?"

Mistress Mannerheim

Mon, 03 Mar 2008 13:08:04 +0200

Mitt favoritprogram Eftersnack uppm�rksammade mig p� ett �mne som g�tt mig helt f�rbi, n�mligen konstn�ren Katariina Lillqvists dockanimation "Uraalin Perhonen" (Fj�rilen fr�n Ural) Filmen har skapat mycket hall� f�r att den portr�tterar v�r nationalhj�lte C.G.E. Mannerheim (1867-1951) som homosexuell och ikl�dd kvinnokl�der. Suck...

Panelen p� Eftersnack ogillade kritiken, eftersom den antydde att det �r n�got ing�ende negativt med att vara homosexuell. Krigsveteraner ogillar filmen f�r att den f�rnedrar en hj�lte och f�rebild f�r finska folket. "Som att s�ga att Gud �r homofil", �r v�l lite att ta i i j�mf�relse - men att vi h�r g�r in p� �rekr�nkning delar jag �sikt med Alpo Koivuniemi, i Hbl:s artikel.

Nu g�r jag v�l mig skyldig till �rekr�nkning sj�lv, eftersom jag tydligen p�st�r att det �r kr�nkande att kallas f�r homosexuell. Men dessa kritiker missar po�ngen. Filmen Uraalin Perhonen har v�l sist och slutligen inte n�got med homosexualitet att g�ra? Det �r ju bara verktyget som valts f�r att f�rarga. Finns v�l ingen annan orsak att kl� Mannerheim i kvinnokl�der �n att skapa sensation och v�cka uppm�rkelse?

Lillqvist s�ger det ju sj�lv (fr�n artikeln i Hbl, citerat fr�n IS), "Animationen har inget med Mannerheims eventuella homosexualitet att g�ra. H�r handlar det om ensamhet, l�ngtan efter k�rlek och krigsgalenskap". V�nta nu... S� det �r kr�nkande att kritisera filmen f�r att d� p�st�r man automatiskt att det �r n�got fel p� att vara homosexuell, men tydligen d� helt OK att s�ga att det �r galenskap?

Lillqvist f�rs�ker p� produktionsbolaget Camera Cagliostros hemsida f�rsvara sitt verk med att s�ga hur absurt det �r att t.ex. general Gustav H�gglund ger sig p� en "30-centimeters surrealistisk docka av j�rn och pappersmassa". Precis som po�ngen med homosexualitet missar po�ngen helt och h�llet. Har v�l ingen skillnad vad dockan �r byggd av, eller ens om det �r en docka �verhuvudtaget? Sj�lva �rekr�nkningen sker ju i sj�lva ber�ttelsen - och den �r ju densamma i vilket format storyn �n ber�ttas?

S� varf�r har den h�r kalabaliken inget med homosexualitet att skaffa? Vad som st�lls till fr�ga �r ju �nd� sist och slutligen den konstn�rliga friheten, och hur absolut den �r eller inte �r. F�r man s�ga vad som helst om vem som helst och sedan g�mma sig bakom den magiska och o�vervinnliga "Konstn�rlig frihet"-skj�lden? Ingen har ju n�gonsin p�st�tt att varken tryck-, yttrande- eller den konstn�rliga friheten �r absolut. Den begr�nsas ju bl.a. av sekretesslagen och just �rekr�nkning. I filmen visas Mannerheim som n�gon slags kentaur med en resev�ska som bakdel. Denna del �r absurd nog f�r att uppfattas som s�dan, och g�r s� under den konstn�rliga friheten, liksom att han pl�gas av helvetes kval i sk�rselden. Men genom att skapa sensation med att portr�ttera Mannerheim som homosexuell f�rnedrar man s�v�l Mannerheim som de homosexuella - och detta ger absolut inget konstn�rligt merv�rde �t filmen.

Jag avskyr att anv�nda korniga Hollywood-citat f�r att f� fram min po�ng, men tycker att repliken fr�n Spindelmannen passar bra in h�r. "Med stor makt f�ljer stort ansvar". Lika s� med stor frihet. H�r tar man �t sig friheten utan att bry sig om ansvaret. Ansvarsl�st.

Tidningen Aamulehti har p� sin webbsida ett kort filmklipp fr�n filmen. Synd att talang skall spolas p� s�dant h�r sensationss�kande snusk, och synd att mina TV-licenspengar g�tt till det. (YLE har delvist finansierat projektet) Den h�r filmen hade alla f�ruts�ttningar men �r sist och slutligen on�dig, och det allra b�sta som kan h�nda �r att folk ignorerar den och gl�mmer bort den.

N�r Sp�ken Krigar

Fri, 29 Feb 2008 18:23:02 +0200

S� kriget �r �ver - vad se'n? Har n�got f�r�ndrats?

Det s� kallade "kriget" mellan skivformaten HD DVD och Blu-Ray j�mf�rdes med t�vlingen mellan VHS och Betamax under 1980-talet. Industrin v�ntade f�r att se vilketdera som skulle eftertr�da DVD, vilket tydligen ans�gs vara f�r�ldrat. Konsumenterna r�ddes av experter att v�nta med ink�p av spelare tills industrin hade valt sida.

M�nga �gon pekade mot porrindustrin - den sida den g�r med har traditionellt vunnit dylika konflikter. Vad f� t�nkte p� var att porrindustrin s� gott som fullst�ndigt har flytt till Internet.

Den f�rsta - och kanske viktigaste fr�gan �r v�l inte om r�tt sida vann. Helt med tekniska �gon sett var b�gge format likv�rdiga. Den f�rsta fr�gan b�r v�l vara om vi �verhuvudtaget beh�ver n�gondera? Det korta svaret �r att DVD:n har otillr�cklig lagringskapacitet f�r all den information som kr�vs f�r att t.ex. se filmer i h�guppl�sning. Men detta �r endast det korta svaret - och under inga omst�ndigheter ett fullst�ndigt svar.

Film i High Definition �r definitivt p� v�g - om inte h�r redan. Vad f� ber�ttar �r att man, f�r att kunna njuta av HD b�r ha en enorm TV, vissa s�ger �ver 40 tum. Och trots att priserna sjunker dramatiskt kan man ju fr�ga sig hur m�nga som sist och slutligen kommer att ha en �ver 40" TV-mottagare? Trots att jag sj�lv anser mig vara n�got av en pryld�re och teknikn�rd �r min ynka splitternya TV endast 32". En st�rre skulle jag ens ha sv�rt att placera i min tv�rummare.

�r d� film p� Blu-Ray p� kommande? N�r DVD:n introducerades fanns det m�nga goda praktiska f�rb�ttringar fr�n det tidigare VHS-formatet. De tv� fr�msta var att DVD-skivorna inte slets ut ens av flitigt bruk s� som VHS-videobanden, samt att behovet av att spola f�rsvann helt och h�llet. N�r man �nnu lade till m�jligheten till extras och flera ljudband hade man tillr�ckligt goda orsaker f�r att gemene konsument skulle k�pa en ny spelare och sina favoritfilmer p� nytt. Det kommer att vara betydligt sv�rare att �vertyga dem att g�ra det igen. Blu-ray har helt enkelt inte tillr�ckligt incitament f�r att locka �ver sig n�gra flera �n de st�rsta entusiasterna.

Blu-Ray spelare �r mer �n bara mediaspelare i stil med VHS och DVD-apparater. En Blu-Ray maskin skall ha inbyggt minne, dubbla dekoders f�r b�de audio och video och ett virtuellt filsystem. I framtiden kommer de �ven att kr�va internetkontakt f�r uppgradering av styrprogrammen. Alla dessa har tv� saker gemensamt - de kostar pengar, och de ber�ttar v�ldigt lite f�r en vanlig konsument. Att experterna n�mner PlayStation 3 som den b�sta Blu-Ray spelaren p� marknaden s�ger v�l mera om avsaknaden av ordentliga dedikerade spelare �n det s�ger om hur bra PS3 �r.

Teknikprofilen Leo Laporte (mannen bakom This Week in Tech) uttryckte saken v�ldigt v�l i ett avsnitt av Cranky Geeks, n�r han menade att Sony hade "vunnit ett krig om ett format som ingen kommer att vilja ha". Den allm�nna uppfattningen var att film - �ven i HD-format - kommer att distribueras �ver n�tet. Detta �r ju inte ens science fiction mera, eftersom Apple redan k�rde ig�ng deras Apple TV-system med nerladdningsbara filmer. �ven Microsoft h�ller p� att k�ra ig�ng med filmer �ver internet med deras Xbox Live-tj�nst.

S� kommer HD-skivformatet att f�rbli ett mellansteg mellan DVD och Internet, som industrin kommer att hoppa �ver? �r de hundratals miljoner dollar som b�de Sony och Toshiba f�r Blu-Ray och HD DVD respektive, kastat ut �ver filmstudiona f�r exklusivitet bara bortkastade pengar? De st�rsta konspirationsteoretikerna, d�rbland teknikgurun John C Dvorak g�r till och med s� l�ngt som att s�ga att Microsoft underst�dde HD DVD endast f�r att l�ta formatkriget h�lla ig�ng s� l�nge som m�jligt just f�r att konsumenterna i st�llet skulle finna trygghet i deras online-f�rmedling. N�r dollarsummorna blir s� astronomiska som under detta formatkrig skulle inga metoder f�rv�na mig mera.

F�r att internetdistribution av h�guppl�sningsfilmer skall ta fart kr�vs dock att hastigheterna p� internetuppkoppling �kar. Det h�r �r ju inte precis filer man laddar ner �ver vanligt 56.6 Kbps telefonmodem. Bredband �r n�dv�ndigt, och inte n�got f�nigt 1M/2M. Och d� kommer vi in p� helt andra problem. Klarar det n�tverk som �r lagt som telefonlinjer den belastning som tusentals bredbandskunder st�ller till med n�r/om de b�rjar ladda ner tiotals gigabyte f�r att se filmer?

Kriget �r �ver - alla f�rlorade.

Den Digitala Draken

Wed, 27 Feb 2008 10:38:05 +0200

Den O�ndliga Historien g�r in p� sitt n:te kapitel. Sagan om den onda digitaliseringen fortst�tter. �n diskuteras hur YLE:s ekonomiska framtid skall tryggas n�r missn�jda kunder s�ger upp sin TV-licens. 50 000 har sagt upp licensen vilket inneb�r ett inkomstbortfall p� tio miljoner euro. Det �r ju sj�lvklart en s�dan minskning k�nns, s� grundliga f�r�ndringar �r n�dv�ndiga. Det �r trots allt inte gratis att g�ra TV-program - speciellt inte f�r marginalgrupper, som h�rselskadade, finlandssvenskar eller masochister som gillar tyskspr�kiga deckare. F�r att inte tala om kostnaden i att distribuera skiten �ven till glesbygden. Alla fr�n Nisse i Pargas till Sami i Utsjoki skall f� se der Alte!

F�r�ndringar som best�mt i hast blir s�llan v�l genomt�nkta. S� innan man g�r in p� hur man skall sv�nga om i smeten b�r man ju kasta en blick p� varf�r det har g�tt som det g�tt. Varf�r alla dessa missn�jda kunder? Urs�kterna och bortf�rklaringarna �r v�l lika m�nga som stj�rnorna p� himlen, men i huvudsak kan vi dela upp dem i (1) elitister som p�st�r sig vara b�ttre m�nniskor utan TV, (2) sn�lj�par som anser att 215,45 &eur; �r en handfull f�r mycket pengar f�r de program som s�nds samt (3) gn�llspikar som anser att digitaliseringsprocessen sk�tts s� of�rl�tligt klumpigt att de b�r bestraffas.

Elitisterna g�r vi inte in p�, f�r de har absolut inget att g�ra i den h�r diskussionen. Deras beslut �r ideologiskt och inverkades inte av digitaliseringen mer �n h�gst med att ge "sista st�ten". Detta om dessa inte i sj�lva verket h�r till n�gon av de tv� andra grupperna men bara inte vill erk�nna det. I s� fall skall vi l�mna dem utanf�r diskussionen helt och h�llet.

Vad skulle d� vara ett r�ttvist pris p� TV-licensen? Att 215,45 &eur; �r mycket pengar r�der det knappast tvivel om. Likas� att summan kan k�nnas o�verkomlig f�r studeranden och arbetsl�sa. Enda s�ttet att f� folk att betala enligt egen f�rm�ga �r att slopa licensavgiften och i framtiden finansiera YLE:s verksamhet med skattemedel. Jag �terkommer till den funderingen...

Vad �r det d� som gjorts s� oerh�rt d�ligt i digitaliseringsprocessen? Det h�r �r ju inget som makten bara pl�tsligt kastat �ver oss - vi har haft �ratal p� oss att g� inf�r det h�r - min f�rsta digitalmottagare k�pte jag och �vergick uteslutande till digi-TV redan 2001. D� kostade den billigaste modellen 200 euro, medan man nuf�rtiden f�r apparater som �r betydligt mera avancerade f�r en tiondedel av priset.

Tekniska problem f�rekommer i den digitala s�ndningen, vilket har retat gallfeber p� m�ngen. Bilden �r tidvis d�lig (s.k. artefakter - mosaik eller ingen bild alls) och textningen fungerar inte alltid perfekt. N�gon som vill komma med p�st�endet att liknande defekter aldrig uppstod i den analoga s�ndningen?! F�r att inte tala om d� n�r den analoga s�ndningstekniken var i barnaskor? Var var alla protesterande gn�llspikar d�? Varf�r var det aldrig d� n�gon som proklamerade att de minsann v�grar betala n�gon TV-licens f�r bristf�llig teknik?

Tekniken g�r fram�t - det �r oundvikligt. Digitaliseringen �r ju trots allt inte n�got som de h�ga industripamparna k�r genom f�r att j�vlas med p�beln. Den �r faktist n�dv�ndig f�r att h�nga med. TV-s�ndningens uppl�sning �kar - High Definition �r p� v�g, och formatet p� programmen �verg�r sakta med s�kert till det bredare 16:9 formatet fr�n det gamla 4:3. Programutbudet �kar st�ndigt, vilket inneb�r flera kanaler, vilket �r n�got som det analoga n�tet inte skulle klara av att b�ra. Dags att snusa p� kaffet - den analoga s�ndningstekniken, som b�rjade 1955 �r en f�r�ldrad och d�ende dinosaurus.

L�t oss �terg� till fr�gan om finansiering. Tidigare var jag best�mt emot att ta det fr�n skattemedel - vi har ju trots allt redan alldeles tillr�ckligt med skatter. Men n�r den h�r diskussionen satte ordentligt fart 2007 b�rjade jag grubbla mera �ver det. Vad �r det egentligen vi betalar f�r? Ordet "TV-licens" �r aningen missvisande, eftersom pengarna g�r till s� mycket mer �n s�. Man har bara valt att fakturera dem som ser p� TV. Men eftersom s� m�nga flera har nytta av YLE:s verksamhet s� �r det ju lite or�ttvist att bara TV-tittarna hamnar betala kalaset? Lika or�ttvist som att en studerande med en 21" TV i h�rnet betalar lika mycket TV-licens som en familj med fyra gigantiska plasma-TV:n? Javisst, s� varf�r inte ta pengarna via skattemedel?

D� skulle alla betala enligt egen f�rm�ga, och hela summan skulle spridas ut �ver hela �ret. Jag har sv�rt att t�nka mig ett r�ttvisare system. Dessutom skulle det leda till ytterligare inbesparningar eftersom det skulle avsluta behovet av TV-licens-kontrollanter som knackar p� d�rren p� s�ndagsmorgonen.

De som inte skulle vara n�jda med det h�r �r givetvis de som i dagens l�ge inte betalar sin TV-licens, av en orsak eller annan. De vill inte godk�nna n�gon s�dan h�r skatt, eftersom de inte ser p� TV. D� finns det tv� ord som uppkommer i dessa diskussioner som �r viktiga att n�nma �ven h�r - "Public Service". Allm�ntj�nst, eller hur vi nu vill �vers�tta det. Det inneb�r att det �r en tj�nst som myndigheterna levererar vare sig vi vill det eller ej. Inte har man tidigare heller f�tt best�mma sj�lv till vilket �ndam�l ens skattepengar g�r.

S� varf�r skall du betala f�r att jag skall kunna se p� TV?!

- D�rf�r att jag skall betala f�r musikhus trots att jag sjunger som en kr�ka.
- D�rf�r att jag skall betala f�r daghem trots att jag inte har barn.
- D�rf�r att jag skall betala f�r underst�d till golfbanor trots att jag tycker det �r den l�jligaste "sporten" i v�rlden (jo, jag k�nner till k�rringk�nk...)
- D�rf�r att jag skall betala f�r konstn�rsunderst�d �t f�ntrattar i basker som m�lar s�mre �n chimpanser h�ga p� flugsvamp.
- D�rf�r att jag skall betala f�r Uuno Turhapuro-filmer, trots att redan den f�rsta var ett brott mot m�nskligheten.
- D�rf�r att jag skall betala arbetsl�shetsunderst�d �t de TV-licens-kontrollanter som blir utan jobb n�r YLE:s kostnader b�rjar t�ckas med skattemedel.

Vill du ha �nnu flera orsaker?!
...jag har av dem p� lager...

Det �r klart att man skall klaga om n�got sk�ts fel, och det �r fritt fram att klaga p� problemen i digitaliseringen. Men det skall g�ras konstruktivt, och inte bara med sidokommentaren "det var b�ttre f�rr". Nej, det var annorlunda f�rr. Tekniken br�kade ocks� d�, men vi hade bara ingen skurk som "digitaliseringen" att skylla p�. Och innan vi kommer �ver det h�r on�diga fingerpekandet kommer vi inte att kunna g� fram�t med resten av v�rlden.

Ett ordspr�k jag gillar (vet tyv�rr inte k�llan till det) �r:
"Det �r inte s�mre nu, fast�n det var b�ttre f�rr".

Resonransonering?

Tue, 26 Feb 2008 13:38:07 +0200

Denna nyhet fr�n YLE:s finskspr�kiga nyheter:

[c]SDP:n puheenjohtajaehdokas, kansanedustaja Erkki Tuomioja ehdottaa bensiinins��nn�stely� (...) bensiinink�yt�lle m��r�tt�isiin katto ja ett� jokaiselle suomalaiselle jaettaisiin bensiinikuponkeja, jotka halutessaan voisi myyd� (...) Tuomiojan mukaan n�in syntyisi ymp�rist�yst�v�lliset bensiinimarkkinat[/c]

Om vi nu b�rjar ta samma sak p� svenska, s� vill tydligen fantastiske Tuomioja ransonera bensinink�pet med kuponger. Ni, vet - den d�r fina id�n som avskaffades redan 1954 n�r man fick b�rja k�pa s� mycket kaffe pl�nboken till�t. Han tycker att makten skall best�mma hur mycket vi f�r k�ra per person (eller kanske det skulle vara per bil?), och om man sedan blir med oanv�nda br�nslekuponger skulle man f� s�lja dem till mera beh�vande.

Ids n�gon som befinner sig fysiskt n�rmare denne Tuomioja v�nligast ge honom en best�md sm�ll �ver �ronen?! Karln verkar ju ha flippat ut totalt. Jag v�gar inte ens r�kna hur m�nga fel det �r i detta utl�tande... Det h�r �r ett av de d�r tankarna som s�kert l�t betydligt b�ttre mellan �ronen innan den sedan slank ut �ver l�ppen.

Om vi nu totalt skiter i att g� in p� hur denna kontroll skulle ske i praktiken, f�r det �r ett kapitel helt f�r sig sj�lv - d�r vi g�r farligt l�ngt in p� omr�den som f�rfalskning, svarta b�rsen, f�r att inte tala om ett Orwellianskt storebror ser-dig-1984-system d�r �ven v�ra k�rvanor skall �vervakas.

Vem skulle f� tillg�ng till dessa kuponger? Alla 18 �r fyllda? Alla med k�rkort? Alla som har bil? Skulle m�ngden man f�r bero p� var man bor? "Jokaiselle suomalaiselle"? ..."�t var finl�ndare"? F�r utl�nningar bosatta i Finland k�ra hur mycket de vill, d�? Personer med utl�ndska pass? Skall vi �terg� till diskussionen om f�rfalskning och svarta b�rsen?

Tankeg�ngar som dessa verkar alla utg� fr�n ett och samma (felaktiga) antagande - att vi bilister k�r bara f�r skojs skull, bara f�r att retas med tr�dkramarna, liksom. Klart det finns av dessa ocks� - men de �r en s� skrattretande liten andel av bilisterna att inte ens statistiker �r intresserade av dem. Jag har n�rmare tjugo kilometer till n�rmaste butik. N�stan tv� till min egna postl�da, trettio till arbetsplatsen. Hur mycket pengar skall jag m�sta betala �t n�gon som bor och jobbar i en storstad f�r att k�pa de kuponger han inte beh�ver, f�r att kunna k�pa tillr�ckligt br�nsle f�r att ta mig till min arbetsplats f�r att f�rtj�na de pengarna?

�r det n�gon som tror att den totala f�rbrukningen av br�nsle skulle minska av detta? R�ck upp handen? Eller l�mna en kommentar...

Vi som k�r f�r att vi m�ste, kommer �ven i forts�ttningen att m�sta k�ra lika m�nga kilometer som tidigare. (Om inte punkt tv� av Tuomiojas plan �r att tv�ngsflytta alla n�rmare sina arbetsplatser?) Enda skillnaden skulle vara att vi skulle m�sta betala mera f�r det. Och i st�llet f�r att k�pa det fr�n �vervakade br�nslef�rmedlare, skulle vi nu bli tvingade att handla med privatpersoner. Om n�gon trodde att br�nslefirmorna inte hade rent mj�l i p�sen - s� v�nta bara tills vi ger denna makt �t privatpersoner!

Det st�r mig helt klart att hans obefintliga makt har stigit Tuomioja i huvudet. Vi bilister betalar redan enligt hur mycket vi k�r. Det kallas f�r bil- och br�nsleskatt. Och de har redan stigit otroliga m�ngder p� sistone. Men vi bilister klagar inte - vi �ppnar pl�nboken och betalar, tyst morrande. Men n�gonstans g�r gr�nsen. Och Tuomiojas f�rslag g�r s� l�ngt f�rbi den gr�nsen att den �r i en helt annan tidszon.

Mannen fr�n Skogen

Tue, 26 Feb 2008 11:31:03 +0200

Enligt blog-s�kningsverktyget Technorati skapas det i snitt 175'000 bloggar varje dag. H�r �r en till. N�dv�ndig? Absolut inte. S� varf�r den h�r?

Denna �r egentligen inte en ny blogg. Jag har l�nge f�rt en engelskspr�kig blogg p� iMosse.net, med betoning p� min stora hobby br�dspel, denna kommer jag �ven att forts�tta med. D�rtill har jag uttryckt mina �sikter p� mitt modersm�l p� communityn YLE Extrem. Problemet med den �r att jag, kontrollfreak som jag �r, inte har tillr�ckligt stor kontroll �ver inneh�llet i den. Jag kommer �t begr�nsade taggar och har inte m�jlighet att l�gga till bilder. Dessutom �r det en sluten community, endast registrerade medlemmar kommer �t att se inneh�llet. Trots att det medf�r en viss trygghet �r jag mera f�r �ppenhet.

Vad kommer jag att skriva om p� den h�r bloggen? Prim�rt mina �sikter. Just det, �sikter. Jag kommer att kommentera dagens v�rld, mina observationer och ideologier. Jag har v�ldigt starka �sikter om det mesta, men jag �r villig att diskutera �ppet med folk av andra inst�llningar. Huvudsaken att dialogen �r produktiv. Kommentarer som "du har fel, pisshuvud" kommer att �ka expressbana till den stora, virtuella sopkorgen i cyberspace. Jag �r gammal nog att inse att min �sikt inte �r den enda r�tta, och att v�rlden f�rb�ttras enbart av kompromisser. S� v�lkomna med att diskutera.

Skall presentera mig lite kortfattat...

I skrivande stund �r jag 30 �r gammal, jobbar inom s�kerhetsbranschen och bor i ett litet r�tt tegelhus i Sjunde�skogarna. Jag �r f�dd i �bo, uppv�xt i b�de �bo och Helsingfors, men gav upp storstadslivet 2001. Jag tr�ttnade p� det eviga letandet efter en bra parkeringsplats... Som s�llskap har jag tv� katter - Mirre, som �r gammal och blind men n�gots�n�r den mest personliga katten jag n�gonsin st�tt p� - och Saga, liten och r�dd men visar en enorm livsgl�dje s� fort hon k�nner sig trygg.

Mina intressen i huvudsak �r webdesign (HTML, CSS, PHP, MySQL...), grafik och de redan n�mnda br�dspelen. Jag har �ven ett entusiastiskt intresse f�r historia. F�re min karri�r (?) som v�ktare hann jag med ganska mycket, fr�mst inom tidningsindustrin, och gav m�nga �r p� b�de Hufvudstadsbladet och Helsingin Sanomat.

V�lkommen att prata strunt, och f�rb�ttra v�rlden med mig!